en mamma undrar alltid...
är jag en tillräckligt bra mamma till mina barn.
hur kan jag bättra mig....
eller efter en jobbig dag så frågar man sig.. är jag för hård mot dom.
eller är jag för slapp i uppfostran?
gör jag ett bra jobb.
ska jag verkligen överbeskydda dom som jag gör...
det är inte lätt att vara mamma heller...
jag ve inte om männen någonsin kommer att förstå det..
jag kan även ta åt mig allt. så allt vad som händer barnen tar jag vid mig och
tycker att det är mitt fel. så om dom ramlar med cykeln så kan jag
känna att jag borde ha varit med dom och tagit i mot dom.
men det kan man ju inte för då lär dom sig inte livet !
livet är inte mjukt och gosigt hela tiden...
man kan få ont. och man måste nog få det för att känna
att man lever !
sen är det ju så att man lär sig av sina misstag i livet..
men jag vill ju i alla fall skydda dom från allt... jag vet ju redan hur ont det gör...

Leo är just nu inne i den värsta slå huvudet åldern..
han ställer sig upp mot alla möbler...
och ibland går det jätte bra.
han står och håller sig fast och konsentrerar sig. men så vissa gånger så slinter han och faller som en kägla ner i golvet och det säger bang i huvudet !
och så kommer det en massa tårar och läppen åker ut en bra bit..
då blir jag så ledsen... men vad ska man göra..
nu har han ju en hjälm. men jag vet inte om jag tycker att det gör så stor skillnad. men jag ger den ett par dagar till.
snart går han nog på egen hand..
det kommer han förmodligen att gilla en hel del !


nej... nu ska jag gå och lägga mig och krama om min lilla kille...
men jag skriver i morgon kanske !


idag har jag tränat massor. så hoppas det syns på den där jävla vågen också !

natti natti !